Jag har en hemlighet

I början av 90-talet gick jag genom en ganska svår period i mitt liv, den tuffaste hittills men jag överlevde trots många tunga svarta tankar om livet och ifrågasättande om det var någon ide att fortsätta.
 Men veckorna gick och jag blev betrodd att röra mig friare och fick gå till ett bibliotek en gång i veckan och där upptäckte jag Michael Jacksson många timmar satt jag och lyssnade på hans skivor och det blev en flykt från verkligheten, i min umgängeskrets var det inte coolt att digga denna artist men jag köpte hans skivor och lyssnade på mitt rum så det är med tungt hjärta jag avtackar Michael Jacksson och för hans hjälp i min ungdom.
                                                                              

RSS 2.0